Svenska Schillerstövarföreningen

Schillerstövaren framavlades och namngavs efter lantbrukaren Per Schiller i Stenungsund. På den första hundutställningen i Sverige år l886 visade han stövarsyskonen Tamburini och Ralla I, vilka troligen var av sydtyskt ursprung. De var svartbruna med smärre, vita tecken och ganska småväxta. Till stammen fördes sedan ytterligare stövare av schweizisk ras. Som en tredje beståndsdel ingick ett icke obetydligt inslag av engelska stövare, framför allt harrier. Rasen nådde snabbt en konstant typ, där de kontinentala dragen dominerade. Den erkändes som egen ras år l907.

Idealmankhöjden för hanhundar är 57 cm, med en tillåten variation från 53 till 61 cm och för tikar 53 cm med en tillåten variation från 49 till 57 cm. Pälsen skall vara slät och blank, varmt rödgul med väl avgränsad djupsvart färg på manteln. En liten vit strimma på bringan samt något vitt på tårna accepteras. Schillerstövaren skall vara tämligen lätt men ändå starkt byggd med funktionsduglig kropp samt ge intryck av kraft och snabbhet. Den skall ha välvinklade extremiteter för att orka driva villebråd i markerna under en lång jaktsäsong. Till temperamentet är den lugn, stabil och följsam, en utmärkt familjehund men främst en renodlad jakthund. Rasen har varit mycket homogen och stabil i både egenskaper och utseende. Den uppskattas mycket för sitt klangfulla skall, vilket hörs långt i skog och mark. Rasens spårnoga arbetssätt och goda jaktlust gör den till en säker drivare.